Dock är de två talismanerna; Tron på den Allsmäktige Gud och livet efter detta.Den heliga talismanen och döden; tar den troende människan från världsfängelset till trädgårdarna i paradiset till Den Barmhärtiges Frid i en form av en bemästrad häst och springare. Det är på grund av detta; de vise, som har sett dödens realitet, har älskat det. De har velat dö innan döden kom.
Dessutom är den passerande tiden, ett förfall och separation, död och bortgång och galge, som med den troende talismanen förvandlas till en form av sevärdig medel för att beskåda med perfekt välbehag de mirakel av den All-Ärade Makare’s friska, mångfärgade, ständigt olika förnyade broderier, undren i Hans Allmakt, och manifestationer av Hans Nåd.
Visst, de förändrande och förnyande speglarna som visar solens nyanser av ljus och de alterande filmdukarna, formar behagligare, vackrare scener. Däremot är de två läkemedeln; den ena, tålamod och förtröstan på Gud. Det innebär att luta sig på Skaparens allmakt, ha förtroende för Hans visdom. Är det verkligen så?Jaså. Vilken rädsla kan en människa ha, i ett tillstånd av hjälplöshet som lutar sig mot världsalltets Sultan som är befallningens innehavare av ? Ty, i förhållande till den mest fruktansvärda olyckan, säger han;  , och litar på dess Mest Barmhärtiga Upprätthållare med stillhet i hjärtat. Visst,man uppnår verklig kunskap om Gud; genom hjälplöshet, och glädjen som härleder från rädslan för Gud. Visst, det finns glädje i rädsla. Om man frågade ett spädbarn på ett år med intelligens:
"Vad är mest njutbart och sötast för dig?", Skulle barnet väl säga: " Då jag inser min hjälplöshet och vanmakt, känner rädsla för min mors milda örfil, i den ställningen åter tar min tillflykt till hennes ömma barm. “Dock; medkänslan av alla mödrar, är endast en glimt av en manifestation av Guds Barmhärtighet. Det är av denna anledning; de vise har funnit en sådan glädje i hjälplöshet och rädsla för Gud; att de kraftigt har förklarat sig fria från sina egna styrkor och makter, och har tagit sin tillflykt till Gud med sina hjälplöshet. De har gjort hjälplösheten och rädslan, en medlare för sig själva.