Så här uppstår en nyfikenhet utav denna trevliga rädsla och dess behagliga tanke: “Jag undrar vem det är som prövar mig, för att vilja framställa sig själv för mig och som leder mig på denna märkliga väg för något ändamål?”
Sedan, på grund av viljan av nyfikenhet att lära känna talismanens ägare, uppstod en tillgivenhet. Och från denna tillgivenhet, uppstod en önskan att lösa talismanen. Och från den önskan, uppstod viljan att ta en god ställning som skulle behaga och tillfredsställa talismanens ägare.
Sedan, tittade han upp på trädet och såg då att det är; ett fikonträd. Fast huvudet bär frukterna av tusentals träd. Just då avlägsnade all hans frukta. För att; han förstod med säkerhet att; detta fikonträdet är, en lista, ett register, en utställning. Den dolda härskaren måste ha fäst frukternas exemplar på det trädet i frukt- och grönskasgården, med en talisman och ett mirakel, och måste ha smyckat trädet som på det sättet pekat på alla kosten som hade förberetts för gästerna. I annat fall finns inget annat sätt ett enda träd kan ge frukten av tusentals olika träd.
Sedan började han att åkalla. Tills han blev inspirerad med nyckeln till talismanen. Han ropade:
"O dessa markernas härskare! jag har fallit i ditt öde. Jag tar min tillflykt hos dig och tjänar hos dig. Jag vill behaga dig och jag söker dig."
Efter att han hade gjort denna åkallan, rämnade plötsligt brunnens väggar, en dörr öppnades till en ypperlig, fridfull, och en fin trädgård. Den dörren, kanske förvandlades till drakens mun. Och lejonet och draken, bytte skepnad om till två tjänare. Och de bjuder in honom. Även det lejonet antog en gestalt, av en foglig häst för honom.