Det andra: Syftet med tillbedjan är att få sinnerna att vända sig till den Allvise Uppfinnaren. För Guds tjänarens förkärlek mot den Allvise Uppfinnaren ger lydnad och underkastelse som följd. Medan lydnad och underkastelse inbegriper tjänaren i en perfekt ordning.

Följden av att tjänaren underkastar sig ordningen och underordnar sig föreskriften, förverkligas vishetens gåta. Medan visdom, framträder med sin konstnärligt glänsande mönster på universums sidor.

Det tredje: Människan är; likt en central, ett centrum till all skapelsens föreskrifter och naturanlagens lagar och strålen till den Gudomliga lagen av Islam. Således, det är nödvändigt att människan knyter sig an och berörs vid dessa lagar och håller sig fast vid de hederliga fötterna så att det allmänna förloppet tillförs. Och så att man inte sviktar under skåpens rondeller med skåpen i motsatta rörelser i universums skikt. Och detta uppnås endast genom tillbedjan, som består av detta påbud och förbud.

Fjärde: Tack vare att en individ fogar sig i påbuden och undviker förbuden, ger det upphov till samhörighet och berörs vid många skikt i samhället. Särskilt har en individ, angående religionsbestämmelser och de allmänna ärenden, en verkan av ett samhälle. Alltså åläggs då en person, plikter liksom väldigt många rätter, sociala anseenden, vägledningar, undervisningar, reformer. Om det inte skulle vore för den personen som efterföljer den lagen och undivker förbudet, skulle alla dessa plikter helt fördärvas.